domingo.blogg.se

Vi har kommit in i att lägga oss runt midnatt och tvinga upp oss själva vid 9:30. Vi får se hur det går på Lördag när vi skall upp vid fem för att ta oss till flyget...

Vi försökte oss på att tvätta våra sängkläder i maskinen. Det gick sådär.

De såg bara lite smutsigare ut efter tvätt än innan...

Andreas och Benjamin är fortfarande krassliga men vi vågade oss ut hela familjen för att hitta "Reliance Fresh". Sandra hade byggt upp en bild för sig och Zacharias att detta var en Supermarket som hade ALLT.

Det visade sig vara som en Pressbyrå med för mycket hyllor och för litet sortiment. Vi handlade ändå en del.

När vi kom till kassan gick sjuklingarna ut och satte sig i skuggan på utsidan trappan och dinglade med bena över ett garage medan Zacharias och Sandra tänker sig att snabbt betala och komma ut.

-Sorry M'am, vi har inga påsar.

Sandra som hade en och en halv kundkorg med varor påpekade att det nog inte går att bära det i händerna. Då är det bättre att vi handlar någon annanstans.

-No, No, I fix bag, säger han och tar fram en tvåliters fryspåse.

Jo, då har vi ju löst det för en yoghurt och ett paket kakor, vad tycker du vi skall göra med de andra 23 sakerna jag handlat?

Zacharias läser Snickersreklamen högt för sin mor för att den var rolig, varpå expediten släpper sitt påsletande, skiftar fokus och frågar

-Do you want to buy chocolate?

Nä, och vart skulle vi i så fall lägga den? Du har fortfarande inte lyckats få fram vettiga påsar.

-Special Price on Chocolate this week.

No chocolate, BAG please!

-I send someone for bag. Two for one on Chocolate!

Efter en stund kommer en anställd med en påse. En sådan där flätad plastpåse som man köper cement eller gödsel i. Den hade redan börjat fransa upp sig i överkant.

Om vi skulle gå på luffen och någon snott vårat tygknyte så kanske detta hade varit ett alternativ ett par dagar, om vi inte hade för stora eller tunga saker.

Andreas kikar in och undrar vad som händer. Han får en kortversion och erbjuder sig att leta reda på en annan mataffär och köpa påsar där.

-Bag is coming. Do you want to buy some chocolate?

Till slut kommer en kvinna ur personalen med två tygpåsar hon varit och köpt hos konkurrenten och vi kan betala och gå. 

På väg till affären hade vi hittat en barberare nere i en källare. Benjamin blev av med ett kilo hår och Andreas fick rakat sig för första gången sen i November. Frissörens maskin var dock inte anpassad efter nordisk skäggväxt och fick jobba hårt. Med jämna mellanrum stängde han av, smörjde och klappade den.

Benjamin såg fin ut i håret men var kritvit i ansiktet, så vi bestämde att efter Reliance skulle han och Andreas gå hemåt.

Vi tog först en burgare på Burger King och sedan gick Andreas och barnen hemåt för att vila medan Sandra gick och shoppade lite Tulsi-te och annat nyttigt.

Benjamin orkade med att leka springig StarWars-lek på hemvägen, men sedan sjönk han ner på ett trappsteg utanför vårt hus.

Just då kom Andreas på en liten planeringsmiss vi gjort: Nyckeln var i tryggt förvar i den handväska som guppade runt på Sandras shoppande kropp, 15 minuter härifrån...

Vi kontaktade Sandra som kom efter en stund.

Efter en stunds vila åkte Sandra till skräddaren för att hämta sina kläder. Vi försökte ringa honom först för att försäkra oss om att det var färdigt, men han svarade inte.

Kläderna var färdiga men han hade slarvat bort både vår fina påse och sjalarna. De senare hittade han men påsen fick ersättas med kassa plastpåsar.

När Sandra återvände hem var det dags för middag. Andreas valde ut ett vietnamesiskt kök som heter "Phoobidden Fruit", varpå Zach blev upprörd:

-Skall vi äta vietnamesiskt slaskvatten istället för Momos någonstans?!

Det visade sig att maten var jättegod och att de hade Momos, så det åt Zacharias. De vuxnas favorit var nog bananbloms-salladen. 

Nu är vi hemma igen och imorgon skall vi åka till Wonderla, ett indiskt "Skara Sommarland".