Elephanta Island
Kategori: Allmänt
I går natt satt jag och knåpade ihop ett grymt blogginlägg, som sedan bara försvann. Tappade liksom sugen se. Vi får väl se hur det går idag.
Efter frukost åkte vi färja ut till "Elephanta Island". Vi hade deluxebiljett, men tvivlar på att det var någon skillnad. Eftersom det var knökfullt inne i båten var vi tvugna att betala extra för att få sitta uppe på på däck och helt oskyddade stekas av solen i en timma. Väl framme åkte vi minitåg utifrån piren till de första trapporna. Sen var det bara att gå ( eller betala för att bli buren i "Doli" av fyra indier, men det hade känts konstigt) uppför alla trappor, kantade av olika försäljare. Vi stannade och tog varsin smaskig, nygrillad majskolv på vägen.
På väg upp blev vi stannade av några som ville visa oss någonting i dagens tidning. Och visst, där var vi all fyra i fyrfärg sittandes på stranden!
Stora grottor med stora uthuggna Shivastatyer och massor av fotograferande indier (många tog nog fler bilder på barnen än på stayerna). Därefter vilade Sandra fötterna medan vi övriga gick upp till "Cannon Hill". Efter en lång svettig promenad uppför kom vi fram till kanonerna som Portugiserna lämnat efter sig på två toppar. Förutom att de står på en grym utsiktsplats, så är dessa gigantiska kanoner speciella för sin tid för att de kan vridas 360 grader.
På sista rastplatsen innan toppen hade vi köpt en mangodricka, vilken Andreas var korkad nog att ställa ner på marken vid sia fötter när han skulle fota barnen vid kanonen. Snabbt som attan kom en apa fram, snodde åt sig flaskan och satte sig ett par meter bort för att skruva av locket. Sedan drack han och njöt!
Sandra hade under tiden köpt en schal och satt och språkade med en försäljare, tillika öbo, när Andreas och pojkarna återvände. På väg ner till båten handlade vi även ett par påsar med fina, platta stenar som vi tänkt pynta huset hemma med.
Innan vi tog båten passade vi på att ta en majskolv till under en skuggande pressening, och fick se två tjurar som inte var så bra kompisar och nästan rev ner några stånd i stridens hetta. Sedan gick vi till båten.
Det tog en stund innan vi lyckades trycka ner våra bakdelar på lämpliga sittplatser. Då kom Sandra på att det hom hade handlat låg kvar i den svalkande skuggan under stolen där vi ätit majskolv......
Trötta, hungriga och lite irriterade över att vi glömt saker, var vi i alla fall glada över att vi snart skulle vara tillbaka vid India Gate, nära hotellet, där resan påbörjats.
Andreas var lite konfunderad över att inte känna igen något av landmärkena på väg in i hamn, men hans lokalsinne är å andra sidan av den kalibern att han knappt hittar tillbaka från brevlådan utan hjälp.
Nu visade det sig tyvärr inte vara Herr Perssons uppfattning om omvärlden som var tokig, utan omvärlden själv.
Pga att det var "Navy Day" eller nåt sånt, fick inte båtarna gå in på det vanliga stället. Detta lyckades flera förklara för oss, däremot kunde ingen förklara var vi var. Efter att ha stirrat på Hindiskyltarna på ett gäng obemannade bussar utan att bli smartare, lyckades vi få läget hyfsat förklarat för oss av en man som till och med försökte söka med sin mobil efter lämpligaste buss.
Vi gick på denna buss, lyckades med kartans hjälp förstå ungefär var vi var och vilken station mannen hade tyckt vi skulle åka till. Denna station låg förvisso inte märkbart längre från vår destination än där vi nu befann oss, men heller inte närmare.
Alltså: Ut med hela familjen ur bussen och försöka hitta en Taxi. Det fanns inte många (dvs bara en) att välja på, så det var bara att gå med på hans pris och se glad ut. Vi kom i alla fall rätt.
Sen åt vi fisk på "Gopals". Gott.