The Högtid is over, Long Live the Högtid!
Kategori: Allmänt
......och Holin varar än till Påska!
Två Holidagar, en klämdag och sen "Good Friday" (populärt kallad Långfredag i Sverige). Åtminstonne den Hinduiska delen av befolkningen bryr väl sig inte så mycket om Påsken, men högtid är högtid och högtid är fest. Dessutom slutar skolorna nu för att ha två månaders Sommar-lov.
Igår morse checkade vi ut från "Nukkad Guest House" och lät väskorna stå uppe på takrestauranten medan vi gjorde en sista tur i Udaipur. Raju som driver hotellet med sin familj visade oss stolt de finaste rummen och berättade om framtida planer. Alltid lika kul med folk som verkligen gillar det de håller på med.
15.30 skulle vi vara vid bussen, så Sandra såg till att vi var där strax innan 15.00. Eftersom bussen skulle gå 16.00, så ger enkel Indisk huvudräkning att vi fick stå och vänta drygt två timmar. Vi pratade lite med en arg Rumän och hans kvinna. Förutom att de råkade bränna ett hål i Andreas ryggsäck och starta en tidningsbrand under Benjamin med samma cigarett, var de väldigt trötta på att alla försökte blåsa dem, även om det bara handlade om småpengar. Har man börjat störa sig så mycket på det blir det en negativ spiral, och de verkade inte kunna njuta av sin resa.
Vi träffade en tyska och hennes två likaledes germanska killkompisar som hade bott på samma Guest House som vi. Inte nog med det, de skulle oxå åka till Mumbai. Med buss. Med samma buss. Med biljett köpt på samma ställe som vi. Med en dubbelplats och en enkelplats, precis som vi. Med platsnummren "11,12 & S", precis som vi........
Vi började ana att det kunde vli problem och samtidigt var den arge Rumänen inne på bussbolagets kontor och gormade. Vi fattade inte riktigt vad som var fel, förutom att "det alltid är strul med bussarna i det här fördömda landet" och att "alla Indier bara försöker jävlas hela tiden". De blev hänvisade till en annan plats och vi såg dem inte mer, men vi hoppas att de kom till Mumbai och att han börjar meditera eller nåt.
Busskontoret hävdade att det gick två bussar, därför hade vi samma platsbiljetter, och tog sedan med sig några resenärer till den första bussen. Dock ingen av oss med samma biljetter...
Kvart i fyra var vi lite stressade över att vår buss inte dykt upp. Kvart över fyra hade denna stress inte avtagit. Kvart i fem var vi riktigt oroliga, men så, strax innan barnen lyckats riva alla godisstånden och tagit kål på varandra, blev vi visade till en buss ( som inte hade något av de utlovade orden "Kamlesh Travels" eller "Volvo" skrivit på sig - men den var grön och fin!).
Vi hade fått nya platser skrivna på våra biljetter och det var ju bra. Att inte alla dessa platser fanns på bussen var inte lika bra...... Det löste sig så småningom.
Efter första mat- ock kisse-pausen gjorde vi oss iordning för sovning. Sandra hade dessförinnan (motvilligt) skaffat sig en Indisk beundrare, som satt och glodde konstant på henne. När hon svarade på Benjamins slängpussar passade denne man på att oxå skicka slängpussar till henne. Lite otrevligt, men han flyttade sig sen.
När vi vaknade hade vi lämnat det karga Rajastahn och möttes av dimhöljda kullar och palmer. Häftigt!
Skriver mer senare.
//Familjen