domingo.blogg.se

Vi är en familj som består av mig Sandra, min make Andreas och våra 2 söner Zacharias 11 år & Benjamin 9 år.

27/6 2015 Chandigarh - Amritsar

Kategori: Allmänt

Sandra sov oroligt, som hon alltid gör innan vi skall åka tidigt. Hon vaknade slutligen ett par minuter innan mobilerna larmade för att övervaka att dessa inte försov sig, eller misskötte sitt jobb. Resten av familjen lyckades efter en stund kravla sig upp ur sängen och vi packade ihop oss. Vi tog taxin till stationen och hittade vårat tåg (Taxichaffisen tog naturligtvis reda på vilken perrong vi skulle till och instruerade oss hur vi skulle gå). Vi satt på tåget en halvtimme innan avgång och gjorde iordning några frukostmackor. Vi köpte Chai (te) av en kille på tåget som envisades med att vi skulle köpa av honom eftersom: -De andra på tåget säljer vatten som de kallar te. Det var jättegott! När man åker tåg i Indien kan man alltid få något att smaska på. Vid varje större station (där tåget ofta stannar 8-10 minuter) kommer det på ett antal försäljare som går genom tåget och ropar ut vad de har att sälja. Det är mat av olika slag, drickor, vatten, nygjorda juicer, chips, snacks av olika slag (ofta blandar de ihop en mix av nötter, kryddor och skumma saker medan man ser på), kakor och naturligtvis, chai. Ibland är det oklart vilken av kategorierna det är de saluför – det är bara att köpa och smaka eller låta bli. När det är två stationer som ligger nära varandra går försäljarna på på den första, säljer vad de kan och går av på nästa och gör sedan samma sak på nästa tåg i motsatt riktning. På papperet skulle det här tåget gå fortare än bussen, men i verkligheten var det nog samma ungefär. Men tåg är mycket bekvämare och idag klarade vi oss med en timmes försening. När vi kom fram till Amritsar var det många rickshas och taxis som slogs om oss i de avgasstinna 37 grader som mötte oss. Vi tog två cykelrickshas och de försökte övertyga oss om att vi valt ett dåligt hotell som hade strömavbrott 24 timmar om dygnet. Grand Hotel har än så länge visat sig vara ett bra val. De har en sval grön innegård med träd och palmer runt vilken man kan sitta i arkader och nätsurfa och käka. Öl har de också. Efter att vi inmundigat några kycklingsmörgåsar, skumma pommes (som Z tyckte om) och jättegoda Veg Cutletts på ovan nämnda inrättning gick vi ut för att hitta ”Maharaja Raj Singh panorama”. Vi tog en ”tuktuk” dit, eftersom det är svinvarmt, vi har dåligt lokalsinne, kartorna eventuellt var upp och ner och gatstrukuren är ogripbar. Stället var en park med en (på en bra dag) ståtlig byggnad fylld med hyllningsdioramor till denna gamla ”krigarkung”, hjälte och tillika sikh. Detta ”frusna skådespel av krig och hjältemod” ackompanjerades av vad som var tänkt att låta som frustande hästar och stridsrop, men som genom de spräckta högtalarna mer lät som ett knastrigt telefonsamtal med en stenad E.T.. Sedan var det hög tid att hitta vatten då vi var görtörstiga. När vi hittat vatten på andra sidan gatan gällde det att ta sig tillbaka till hotellet. Skulle vi försöka hitta genom staden och hettan eller ta en ricksha. Det senare verkade vettigast men hade en svag punkt, det fanns inga rickshor inom synhåll. Vi gick därför igenom de nedgångna parken runt det som var Maharajans sommarplats och ut genom någon slags nedstängd ”Main entry”. Efter lite tjöt med bäde motor- och cykel-chaffisar som fattade rätt lite av vart vi ville delade familjen på två cykelrickshor. Den ena kördes av en ungtupp som ville cykla så fort som möjligt men inte kunde vägen, den andre en gamling som tyckte att hans kollega körde som en cykeltjuv. Vi kom i alla fall fram och softade i svalkan på hotellet. Ett litet Shivatempel-besök senare (rakt över gatan och inklusive en god chai) försökte vi beställa middag på hotellet. Sandra raggade upp någon slags kypare som inte ville skriva ner utan kunde hålla allt i huvudet. Två minuter senare kom en annan kypare och tog vår beställning igen, även han i huvudet. Efter fem minuter kom han tillbaka med papper och penna. Strax därefter återkom han med beskedet att vissa av rätterna inte fanns varpå vi beställde andra, men proceduren upprepades några gånger till. Till slut fick vi ändå vår mat. Den var helt ok. Sen gick vi upp på rummet, duschade och satte oss för att njuta av AC-svalkan. Då märkte vi att Ac:n lagt av. Efter lite pillande lyckades personalen fixa så att den funkade igen. Imorgon är det nog också varmt.

Kommentarer

  • lisbeth säger:

    Betänk att det här är ca 7-14 ¤ så ni kan väl dela med er:)

    Svar: Om det hade gått att dela med sig av värmen så skulle vi gärna gjort det idag. 40 C varmt & vi klarar ändå av att gå ute en stund & sitta 2 timmar & vänta på gränscermonin.
    Andreas påminner mig typ varje dag om att om det är över 20 C hemma mår han dåligt & Benjamin brukar klaga på sol i ögonen när vi äter mat ute hemma. Här klarar de både mer värme & starkare sol. Vilket är ett litet under i sig.
    Sandra Domingo

    2015-06-28 | 11:43:10

Kommentera inlägget här: