Chandigarh 24/6 2015
Kategori: Allmänt
Frukost, frukost – ständigt detta bekymmer!
Idag tänkte vi pröva ett annat ställe som skulle ha ”Continental breakfast”. Det visade sig vara ännu ett Capucinoställe…
….Ja, det blev food court igen. Mackorna från Subway var mycket, mycket bättre än de i Sverige. Grejen med snabbmatskedjorna här är att de i egentlig mening inte serverar fastfood, då de gör allt från grunden när du beställt maten, som en riktig restaurant. Alltså tar det 25-30 minuter att få maten, men den smakar fräscht och nylagat.
När vi precis hade beställt maten högg det till i Z:as mage igen och Andreas följde med honom in på toa för att spy. Det kom inget då, men på väg hem spydde den stackarn på gångvägen. Vi fick hjälp av en man att få fram vatten han kunde gurgla med. Han hade också en massa råd om homeopati och annat.
Andreas stannade inne och tvingade i Zacharias vätskeersättning under dagen. Sandra och Benjamin var ute och hittade ett konstigt lunchställe där pommes frittesen var kokt potatis i smet och friterad. Andreas och Zach köpte Dahi (typ yoghurt), banan och skorpor till lunch.
Sandra blir lite stressad av att spendera semestern inlåst i ett rum, ätandes på samma restaurant varje dag. Dessutom är det lite tråkigt att det bara finns märkesaffärer häromkring och ingen ”Indian market”.
På kvällen käkade vi kinesiskt på food court (Yo! China). Det var gott, men Zacharias fick ingen mat (han hade fått yoghurt och banan på hotellet). Han satt och gnydde att han ville ha köttbullar och pizza. Det kändes lite hårt att vägra honom mat, men vi tror att an måste vara försiktig med magen idag och o i morgon. Mycket riktigt mår han nu mycket bättre och vi har varit ute och gått med två glada, hoppiga barn ikväll.
Vi bestämde oss återigen för att hitta Shivatemplet. Det gjorde vi också, men de hade gudstjänst och bankade på av bara faan på klockor och gong gong. Barnen klarade inte av ljudet, så vi besökte den lokala marknaden som templet låg i. Det var ett trångt ”hus”, mestadels utan väggar men med väldigt fina stukatur-tak, och ibland inga tak alls. På ett ställe växte det ett stort träd rakt igenom alltihop.
Vi hittade tröjor till barnen och lite kläder till Sandra, sen gick vi hem och kissade och duschade, men ingen behövde skita eller spy – Jippie!
