domingo.blogg.se

Idag är sista dagen som jag har som turist dag här i Calkutta. I kväll är det dags för bröllopsmottagning & imorgon bär det av till Bangalore. Så, idag var sista chansen att göra lite turistande hä.

Då jag ändå känner att man nästan måste besöka Moder Teresas ställe när man är här, så beställde jag en Uber & åkte dit.

Huset som heter Mother house är där Moder Teresa verkade de sista åren av sitt liv & det är huset hon dog i. I huset finns en utställnign om Moder Teresa, som var väldigt bra & faktiskt ändrade min syn lite på hennes gärning, till det bättre. Det äräven här som hennes grav finns & ända stälelt där man får fotografera.

När jag var klar där bestämde jag mig för att ta en spårvagn till Collage strett, där det skall finnas en massa böcker.

Så, jag går mot det stället där Google maps sa att en spärvagnshållplats skulle finnas.. Som jag skrivit on här innan, lyckas jag inte förstå vart spårvagnshållplatserna är i denna staden. Jag såg i allfall spår i gatan, längst mot höge på den sidan som jag skulle gå på. Mitt i gatan finsn även en skylt där det står "Tram stop". Hmm, knepig plasering för en spårvagnshållplats tänker jag, mitt i gatan.. känns inte helt smidigt, men ok, jag får väll gå dit då... & det gör jag. Så jag står där mitt i gatan, vid staketet som sklijer de mötande filerna åt... Det känns inte helt bra eller tryggt, men då det är där skylten finns, så står jag där... Tills en polis ropar på mig... Han gestikulerar att jag inte skall vara där, utan jag skall gå till honom, så det gör jag... Poliserna informerade mig om att det var ett farligt ställe att stå på. Jo svarade jag, men vart skall jag stå då? Vart är spårvagnshållplatsen. Den är där, svarar de, men stå du kvar här, så eskorterar vi dig till spårvagnen när den kommer. Så, där står jag, vid ett övergångsställe, brevid poliserna.... Vi pratar lite om vad jag sett i Calkutta, vart jag komemr från & vad jag tycker om Calkutta... När jag stått där en stund, så börjar jag gå mot andra sidan gatan, det känns lite dumt att bara stå där... De säger till mgi att vänta, de skall ju eskortera mig till spårvagnen... OK, jag står där en stund till, ingen spårvagn kommer. Jag väntar, de stoppar en buss, ussen får betala, jag står där en stund till, de stoppar en buss till, som även den får betala. De låter även rtt många bussar passera.. Efter vad som känns som en evighet, beslutar jag mig för att ge upp idén om att det skall komma en spårvagn & börjar gå istället. Det är en bit, enligt googl maps skall det ta 43 min att gå..Jag gå längst ACJ Bose road en lång stund, sedan genom en marknad på trotoaren längst Bose road, sedan tycker google maps att jag skall in i ett bostadsområde brevid den stora vägen jag följer google maps, genom bostadsområdet, in i grändet, hoppar den jättesmala gränd google maps tänkte att jag skulle ta (den var så smal att jag är inte ens säker på att jag fått plats om jag gått på sidan..) Hittar en annan smutsig gränd åt samma håll. Tar ett djupt andetag & funderar på om detta verkligen är rätt... Det är super smutsigt & rätt smalt... känns lite knepigt, men ok, om den tar mig till stora vägen är det väll bara att ta ett djupt andetag & gå.. vägen är täckt av allsköns skräp, gränden är smal, det är flugor i massor, klaustrofobin närmar sig, äckel känslan av flugor är påtaglig, det hänger snören från ledningar jag får huka mig under, preseningar som hänger över ett fönster smeker min arm, rysningarna går genom kroppen, rädslan för att någon skall kasta ut något som landar på mig är enorm, jag ber att gränden skall leda mig ut till stoa vägen... Det gör den inte... det är bara att vända & gå tillbaka... Nu är jag vilse, google maps är uppenbart inte att lita på, jag vet åt vilket håll stora vägen ligger, så jag lägger undan mobilen & börjar gå på det sättet som jag tror skall ta mig ut ur labyrinthen & jag är ute!! Vilken lycka!! en stor väg igen, jag följer den & tar upp google maps igen.. (ja, jag borde kanske lärt mig vid detta laget att den inte är super pålitlig, men jag har inget annat att gå på...) Denna gången leder googlemaps mig in i ett slumområde... med skjul i betong & plåt, några lokaler som ser ut som garage, jag är ensam kvinna så långt jag kan se, men ingen stirrar, ingen stör mig, ingen gör att jag blir nervös! Jag är bara vilse... inte i någon fara... hör ljuden från en stor väg på håll & går mot det ljuden, genom en gränd med pojkar som splar kicket med en grön plastboll & där det ligger drivor av tyg i olika färger på vägen. Jag komemr ut ur området, helt oskadd & helt utan att ha blivit antastad, eller någor annat. Jag hitatr stora vägen, tar upp telefonen för att ta reda på vart jag är. Jag är i närheten av marble palace på Mahatma Gandhi road, i närheten av tunnelbanestationen.

Vid det här laget är jag så trött på att vara vilse att jag tar tunnelbanan till Kalighat & sedan en uber till hotellet.

Även om promenaden var lång & i många fall påfrestade, så är det en upplevelse & jag fick köpt en sjal att ha i kväll :)

 

Nu lite bilder från dagens äventyr.